Sista dagen av detta besöket

och vi började den soliga lördagen med att stå 30minuters kö för att få äta på the breakfast club som alla säger ska vara så himla gott. Det var gott.
 
 
 
Tack för tipset!
 
 
 
Ser ni hon i bakgrunden bakom mamma? Störande att hon hade så hila mycket dyra och snygga märkeskläder men kunde inte alls matcha det ihop! Kändes som hon hadetagit på sig alla märkesgrejer hon hade samtidigt för att visa att hon hade pengar...
 
 
massa goda smoothies...
För oss blev de dock färskpresad apelsinjucie och mamma tog äpplejucie...den godaste jag någonsin druckit.
 
 
Vi bestämde oss för att ha en lugn sista dag och inte springa runt i massa affärer och stressa. Blev en tripp till Portobello road market. En marknad i Notting Hill, som också är med mycket i filmen Notting Hill, ni vet när alla årstider visas till exempel. Eller precis i början av filmen när han går runt och pratar.
 Fick syn på en butik med bubble tea, ni vet det jag pratade om här om dagen med massa gelékulor i botten...
tror ni att jullan gillade det?
Det var ingen hit om jag sk säga det faktiskt...Valde cold passion tea, smakade mest blomma. Jag har smakat på saker förr som smakat blomma eller parfym. ÄCKLIGT.
Nej, och gelébollarna smakade liksom inget alls. Bata slem. För sen hostade jag upp slem som smakade precis som bollarna. bläk!
 
 
Underbara Notting Hill!
Min och mammas favoritplats!
 
 
 
 
Jag hittade en ny vinterjacka! Nu slipper jag frysa. Äntligen.
Nu behöver jag bara skaffa ett par skinnhandskar. Faktiskt lite förvånad själv över att jag fortfarande inte tagit på mig vantarna, jag som annars brukar vara fullutrustad med vantar och ahlsduk sep-april typ.
 
 
 
Mycket folk på Portobello Road!
 
Vi satte oss på Starbucks och kollade folk och försökte ta massa fjortisbilder. Folk måste trott att vi var knäppa blondiner från sverige för jag tror vi satt i en 15 minuter innan vi fick till en bild som blev OK :P
 
 
Söt kille som spelade housemusik på sitt instrument...är det en saxofon elller vad är det? Vad kass jag är som inte vet...
 
 
Som vanligt finns det ett slut på allt gott också. Tyvärr. Everything has an end.
sista kvällen tog vi en pizza och bara njöt av varandras sällskap. Snackade och Buckets list och vad man vill uppleva med livet. Att våga chansa. Ta steget. Våga gå utanför sin trygghetszon.
 
Puss


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0