Ibland när jag sitter på fik kan jag bara börja se på alla människor och tänka "undra hur den personens liv ser ut" vad har den för livsöde mm...Jag tycker det är så lustigt att vi liksom förväntas ta på oss en bra fasad och ett skal när vi ska ut bland folk. Precis som att det är dåligt att en dag säga att nej, idag suger livet. Är det fult?

 

Hur falskt är det inte då att varje gång någon man träffar på stan frågar hur det är så svarar man ALLTID "bra hur är det själv?" Herregud, det måste vara en av de största vardagslögnerna som cirkulerar runt om alla. Okej det kanske är bra för många och de flesta de flesta dagarna i livet. Men skulle man våga visa sitt rätta ja och svara ärligt på den där frågan? eller är man jobbig då?